Varför den mänskliga tillvaron är en värld av ovetskap

Den kosmiska kroppen är så kolossal att inga gudar, himmelska konungar eller herrar vet vad som finns bortom den. Och antalet liv är helt enkelt oräkneligt. Alla liv i den kosmiska kroppen ser den värld de lever i på ett allomfattande sätt utifrån den nivå där de existerar och vars materia de består av. Det sätt på vilket alla dessa liv ser världen är inte olikt hur gudarna gör, men det är utan visdom och gudarnas förmågor. Med andra ord skiljer sig tillståndet för varelserna i universumen och i den kosmiska kroppen från människornas, vilka inte kan se sanningen i den värld där de själva existerar; inte kan se de andra livsformer som finns i den miljö där de existerar; och inte kan se materians sanna manifestation i den miljö där de existerar. Därför är människans sätt att tänka och sätt att förstå världen på mycket speciella och förmågorna är obefintliga. Denna värld är således en plats av "ovetskap och illusion" (undantaget de odödliga som ursprungligen fanns här i Den trefaldiga världen samt vissa enstaka fenomen inom kultiveringskretsen).

Varför är det på det här sättet? Den Kosmiska kroppen samt mångfalden av universumssystem inom den, har nått den sista fasen, "Förintelse", i den kosmiska cykeln av Bildande, Varande, Degenerering och Förintelse. När allting går mot den skrämmande sönderdelningen i den slutliga förintelsen, kommer allt att förintas till intet och till icke-existens. Därför beslöt Skaparen att rädda alla liv.

Anledningen till att den kosmiska kroppen och universumen går mot stadiet Förintelse är att de oräkneliga varelser − inklusive de många himmelska herrar, konungar och gudar i den kosmiska kroppen och i vart och ett av universumen − under den mycket långa kosmiska cykeln av Bildande, Varande, Degenerering och Förintelse − har blivit sämre än de var i början av bildandestadiet. Eller med andra ord, efter alla dessa tidsåldrar uppfyllde de inte längre standarderna för sina respektive nivåer. Detta var den oundvikliga lagen för livens existensförlopp.

För att rädda alla liv skapade Skaparen därför en värld utanför den kosmiska kroppen. Den skulle användas för att rädda de otaliga liven i den kosmiska kroppen och den kallas Den trefaldiga världen. Inom Den trefaldiga världen finns tre nivåer där liven existerar. Varelserna i den lägsta av de tre nivåerna existerar i den miljö där ovetskapen är som störst, utan förmågor och visdom, och med störst lidande. Detta är det mänskliga samhället. Människorna och varelserna på den andra nivån överträffar enbart mänskligheten i fråga om visdom, så de kan bara se hur saker och ting är på de nivåer där mänskligheten och de själva befinner sig. Människorna kallar dem himmelska människor eller halvgudar. De varelser som befinner sig ännu en nivå högre upp kan se hur saker och ting är för varelser i de två rikena under dem såväl som där de själva befinner sig, och deras visdom är den högsta inom Den trefaldiga världen. Människor har i allmänhet kallat dessa för gudar eller himmelska varelser. Men ingen av varelserna i Den trefaldiga världen har förmågan att se universum sådant som det verkligen är, eller att se de riken och paradis där gudomliga varelser och gudar bor högre upp.

Människan lever därför "inne i ovetskapen" med minst visdom, och är oförmögen att se tingens sanna natur. Detta har Skaparen skapat med syfte att varelserna ska kunna räddas före den slutliga totala förintelsen. I denna förvillande och prövande värld får de även en chans att komma ut härifrån, bara de lyckas hålla fast vid den godhet som finns i den mänskliga naturen. Det är verkligen mycket svårt: Mitt i det sista skedet av cykeln Bildande, Varande, Degenering, Förintelse, för ett liv som egentligen borde ha förintats, är enda chansen för henne att komma ut härifrån att uthärda lidande och bli av med sin karma, samt att kunna behålla sin ursprungliga goda natur – först då kommer hon att anses vara värdig "framtiden". När den sista kosmiska fasen inträdde gav Skaparen sitt godkännande till att den kosmiska kroppens mångfald av gudar, konungar, herrar − och de ännu mer gigantiska gudomliga och upplysta varelser som härskar över vart och ett av den kosmiska kroppens olika områden − skulle stiga ned till världen och inkarnera som människor. Här skulle all deras visdom och gudomliga förmågor vara förseglade. Och på denna plats med störst lidande, utan sina förmågor eller sin visdom, helt instängda i en människokropp, måste de gå igenom lidande för att eliminera sin karma, samtidigt som de förlitar sig på sina upprätta tankar och behåller sin ursprungliga goda natur. Först då skulle de bli sedda av alla gudomar där ovan liksom av Skaparen, och anses vara värdiga framtiden. De som har lyckats att succesivt eliminera sin karma under sina många reinkarnationer i denna värld, och som har ökat sin dygd och godhet längs vägen, kommer säkert att bli utvalda för räddning. De kommer säkert att föras av Skaparen till det nya universumet när räddningen påbörjas i slutet av den sista tiden. Med andra ord, detta tillstånd av ovetskap och illusion som mänskligheten lever i är en del av en unik värld och ett unikt sätt att existera som Skaparen skapade för att vara sådant, med syfte att rädda alla varelser. Det är därför alla försök från människan att be någon – oavsett vem det är – att bryta detta tillstånd av ovetskap skulle vara förgäves. Inga varelser mellan himmel och jord skulle våga sabotera denna miljö som skapades för att rädda alla varelser.

Det finns alltid de i människovärlden som anser att gudstro är vidskepelse. Så vissa säger att de bara tror på det de kan se och inte tror på någonting annat. Följden blir att vissa människor vågar göra dåliga saker utan att bry sig om konsekvenserna. När en gudomlig varelse, hur stor han än är, inkarnerar som människa – för när han har en människokropp så är han en människa – och kommer in i en människokropp, så går han in i ovetskap. Därför skapar vissa karma när de befinner sig i detta tillstånd av ovetskap. Anledningen till att Skaparen skapade Den trefaldiga världen var att varelser skulle eliminera sin syndkarma genom att uthärda lidande och höja sin moralnivå, vilket är det egentliga syftet. Bara varelser som är fria från synd och karma kan räddas tillbaka till himlen. Och principerna i den kosmiska kroppen och universumen bestämmer att karma måste betalas när den en gång har skapats. Men, människorna lever i ett tillstånd av ovetskap, och därför är det mycket möjligt att de skapar syndkarma i människovärlden. Och naturligtvis måste den betalas. Om den inte betalas under en livstid måste det göras under nästa. I själva verket har många människor en enorm mängd syndkarma. Och därför har Skaparen burit en del av deras lidande åt dem, så att de ska kunna bli räddade. Detta är den största barmhärtighet och den största kärlek till alla liv. Faktum är att en människas liv verkligen kommer att elimineras om hennes karma ansamlas till en viss punkt. Så det verkliga syftet med att du kom till jorden var att betala av all karma och på så sätt kunna återvända till himlen. Varje människa, när hon inkarnerade till den här världen gav hon ett löfte till Skaparen. Det innebär naturligtvis mycket lidande att betala av sin karma. Karma gör att människor strider och slåss med varandra, och det orsakar krig, sjukdomar, slit, hunger och fattigdom − och därmed smärta och lidande. När det gäller syndkarma så finns frågan om huruvida den är stor eller liten. Och det är därför det finns rika och fattiga i den här världen. Om man kan bevara sin godhet även i detta tillstånd av ovetskap så skapar man mindre karma! Och det blir mindre lidande!

Med allt detta vill jag ha sagt att människornas tillstånd av ovetskap skapades på detta sätt för att rädda alla varelser, och för att rädda den kosmiska kroppen och samtliga universum. Eftersom det finns så enormt betydelsefulla skäl bakom detta tillstånd kan illusionens förtrollning absolut inte brytas för att passa människans önskningar. Det finns så många odödliga i världen, varför tillfredsställer de inte människans önskan och lyfter slöjan? Faktum är att de inte skulle våga! Det beror på att Skaparen har gjort så här för att rädda den kosmiska kroppen och alla varelser. Detta är alla varelsers hopp om att bli räddade!

Lärare Li Hongzhi

30 september 2024

Översättning från engelska och kinesiska, något uppdaterad 241113