Föreläsning sju

Om att döda

Frågan om att döda är mycket känslig och beträffande utövarna ställer vi strikta krav, utövare ska inte döda. Det spelar ingen roll vilken skola eller metod det är, vare sig de tillhör Buddha-läran, Dao-läran eller den Ovanliga skolans kultiveringsmetod, så länge det är kultivering av den ortodoxa Fa så ser alla på frågan mycket absolut och förbjuder dödande, det är säkert. Eftersom konsekvenserna av att döda är mycket allvarliga, talar vi detaljerat till alla om det. Att döda syftade inom den ursprungliga buddhismen i första hand på att döda människor, vilket var det allvarligaste. Senare ansågs dödandet av större liv, stora husdjur eller ganska stora djur, också som någonting mycket allvarligt. Varför anses frågan om att döda alltid som så allvarlig inom kultiveringskretsen? Det sades förr inom buddhismen att liven som dödats, som annars inte var menade att dö, blev ensamma själar och hemlösa spöken. Att frälsa de bortgångna, som det talades om förr, syftar på dessa liv. Utan frälsning skulle dessa liv lida av hunger och törst och leva i ett hemskt tillstånd, det är vad som sades förr inom buddhismen.

Vi tror att man betalar tillbaka med en betydande mängd dygd om man gör någonting dåligt mot en annan människa, och det vi vanligen menar med det är att någon tar någonting som tillhör andra. Men, om ett liv tas plötsligt, vare sig det är ett djur eller en annan levande varelse, så skapar det en oerhört stor karma. Att döda syftade en gång på att döda människor, vilket skulle orsaka en jämförelsevis stor karma. Men att döda andra liv är också allvarligt och orsakar direkt en enorm karma. Särskilt för er utövare, i er kultiveringsprocess arrangeras det prövningar på varje nivå. Prövningarna kommer från din egen karma, de är dina egna svårigheter och placeras på olika nivåer för att du ska kunna höja dig. Så länge som du höjer ditt Xinxing kan du övervinna dem. Men om det plötsligt kommer så stor karma, hur kan du klara av det? Med ditt Xinxing är det omöjligt att övervinna prövningarna och det kanske leder till att du inte kan kultivera över huvud taget.

Vi har upptäckt att när en människa föds så föds det samtidigt många av honom inom ett visst område i detta universums dimensioner. De liknar alla honom, har samma namn och gör liknande saker, och därför kan de betraktas som delar av hans helhet. Det här berör frågan om att ett liv (det är detsamma med stora djurs liv) plötsligt dör, medan de övriga liven i olika dimensioner ännu inte är färdiga med sina i förväg planerade livsresor, utan fortfarande har många år kvar att leva. Då hamnar den människa som har dött i ett hemlöst tillstånd och vandrar runt i universums dimensioner. Så kan det vara i fallet med de ensamma själar och hemlösa spöken som, utan något att äta och utan något att dricka, lider väldigt mycket, så som det beskrevs förr i tiden. Men vi har verkligen sett det hemska tillståndet som han har hamnat i, och att han måste vänta tills alla av honom i varje dimension har fulländat sin livsresa och de tillsammans kan gå till sin slutdestination. Ju längre han väntar, desto mer lider han. Ju mer han lider, desto mer karma tillförs mördaren som har orsakat hans lidande, kan du tänka dig hur stor karma du skulle bygga upp? Vi har sett det här genom förmågor.

Vi har också observerat en sådan här situation: när en människa föds finns redan hela hans livs existensform i en specifik dimension. Det vill säga, vad han ska göra och vid vilken tidpunkt, finns redan där. Vem planerar hans liv? Uppenbarligen görs det av högre väsen. Till exempel, i vanliga människors samhälle finns han, efter att han har blivit född, i den här familjen, i den här skolan, eller på den här arbetsplatsen efter att han har vuxit upp. Genom hans arbete sker olika sorters kontakter med samhället, det vill säga, hela planen för samhället har redan arrangerats så här. Men, eftersom det här livet plötsligt har dött, utan att det är arrangerat enligt den ursprungliga planen, har saker förändrats. Det höga väsendet låter inte människan som har förstört planen komma undan. Tänk er, som utövare vill vi kultivera mot höga nivåer. Väsendet på en hög nivå låter honom inte komma undan, tror du att han fortfarande kan kultivera? Vissa människors mästares nivå är inte alls lika hög som det höga väsen som hade planerat det här, och följaktligen straffas också hans mästare med honom och sänds ner. Tänk er, är det här en enkel fråga? Det är därför mycket svårt att kultivera när man har gjort en sådan sak.

Bland Falun Dafas elever finns det kanske människor som har deltagit i krig. Krig är en sorts tillstånd som bringas av hela de stora himmelska förhållandenas förändring och du var endast en liten del av det tillståndet. Utan de mänskliga aktiviteterna under förändringen av de himmelska förhållandena skulle tillståndet inte kunna bringas till det vanliga mänskliga samhället, och inte heller skulle de kallas förändringar av de himmelska förhållandena. Dessa händelser utvecklades i enlighet med de stora förändringarna och var inte helt ditt fel. Karman vi talar om här syftar på vad man har fått på grund av dåliga gärningar som har begåtts utifrån själviska motiv, personlig vinning, eller någonting som är relaterat till en själv. Det är inte ditt fel så länge som det är relaterat till förändringarna av hela den stora dimensionen och till stora samhällsförändringar.

Att döda kan skapa en enorm karma. Vissa människor kanske tänker så här: Man får inte döda, men om jag som kock i hemmet inte dödar, vad ska min familj äta? Den här specifika frågan är inte min angelägenhet. Jag talar till utövarna om Fa, och talar inte lättvindigt om hur vanliga människor ska leva sina liv. Hur du ska göra i specifika frågor, använd Dafa för att bedöma det och gör vad du tycker är lämpligt. Vanliga människor gör vad de vill och det är deras ensak, och det är inte möjligt för alla att kultivera genuint. Men som en utövare ska du ha högre krav på dig själv, och det här är de krav som jag tillkännager för utövarna.

Förutom människor och djur är växter också liv, och i andra dimensioner framträder all materia som liv. När ditt himmelska öga når nivån med Fa-ögats förmåga, upptäcker du att allt, inklusive stenar och väggar, kan tala och hälsa på dig. En del människor kanske undrar: Gryn och grönsaker som vi äter har alla liv; det finns flugor och myggor hemma, vad ska vi göra med dem? På sommaren är det ganska obehagligt när man blir stucken och bara får se på utan att röra dem, att se en smutsig fluga sitta på maten och inte få slå till den. Jag säger till er alla att vi inte kan döda lättvindigt, utan anledning. Men inför dessa småsaker ska vi inte bli överdrivet försiktiga gentlemän som vaktar varje steg under vår promenad och skuttar fram av rädsla för att trampa på en myra. Jag säger att det skulle bli ett tröttsamt liv att leva, och är inte det också ett fasthållande? Även om du, genom att skutta fram, inte trampar ihjäl myran, trampar du kanske ändå ihjäl många mikroorganismer. I det mikrokosmiska tillståndet finns det också många ännu mindre livsformer, det finns också bakterier och svampar som du kanske trampar ihjäl, och då skulle vi inte kunna leva mer. Vi ska inte vara sådana människor, på så sätt kan man inte kultivera. Vi ska se det i ett större perspektiv och kultivera öppet och rakryggat.

Människor har rätt att upprätthålla människors sätt att leva och därför ska livsmiljön anpassas till människans levnadskrav. Vi kan inte skada liv eller döda med avsikt, men vi kan inte vara alltför skrupulösa när det gäller dessa småsaker. Till exempel, grönsaker och gryn är liv. Men vi kan inte sluta äta och dricka enbart av den här anledningen, hur skulle vi då kunna utöva? Vi bör sikta högre. Till exempel, medan du går kan en del myror och andra småkryp råka vara under dina fötter och bli ihjältrampade. Det kanske är meningen att de ska dö, eftersom du inte gjorde så avsiktligt. I biologins och mikrobiologins värld existerar också frågan om den ekologiska balansen, och om det finns för många blir det problem, så vi talar om att kultivera öppet och rakryggat. När det finns flugor och myggor i huset kan vi driva ut dem och sätta in ett myggfönster för att hålla dem ute. Men ibland kan vi inte driva ut dem och då är det inget problem att döda dem. Självklart, om de biter och skadar människor i deras boningshus ska de drivas ut, och om de inte kan drivas ut kan du inte ignorera dem när de biter människor. Du är en utövare och bryr dig inte om dem och du är immun, men andra familjemedlemmar är inte utövare, de är vanliga människor, och fortfarande finns frågan om smittsamma sjukdomar. Du kan inte heller bara se på utan att ingripa när en insekt biter ditt barn i ansiktet.

Jag ska ge er ett exempel. Det finns en berättelse från Sakyamunis tidiga år. En dag skulle Sakyamuni ta ett bad, och i skogen bad han en lärjunge att rengöra badkaret. När hans lärjunge kom dit såg han att det fanns fullt med insekter som krälade överallt i badkaret och rengöringen av badkaret skulle döda insekterna. Lärjungen återvände och berättade för Sakyamuni: Badkaret är fullt med insekter. Sakyamuni tittade inte på honom och sade: Du ska gå och göra rent badkaret. Lärjungen gick tillbaka till badkaret och visste inte var han skulle börja, eftersom insekterna skulle dödas så fort han började, så han kom än en gång tillbaka till Sakyamuni och frågade: Mästare, badkaret är fullt med insekter och om jag sätter igång kommer insekterna att dö. Sakyamuni tittade på honom och sade: Vad jag bad dig rengöra var badkaret. Lärjungen förstod honom plötsligt och gick tillbaka och rengjorde badkaret. Detta har klargjort en fråga, vi ska inte låta bli att bada på grund av att det finns insekter; vi ska inte heller söka oss ett annat ställe att bo på för att det finns myggor; vi ska inte heller snöra ihop halsen och sluta äta och dricka på grund av att gryn och grönsaker också är liv. Det ska inte vara så och vi ska hantera det här förhållandet på ett balanserat sätt och kultivera öppet och rakryggat, och det är bra så länge vi inte avsiktligt skadar liv. Det är detsamma för människor, som också behöver såväl livsutrymme som förutsättningar att överleva, vilka också måste bevaras, och människor behöver fortfarande upprätthålla sina liv och en normal levnad.

Vissa falska qigongmästare från förr sade: Det är tillåtet att döda på den första och den femtonde dagen i månaden. Vissa har också hävdat: Det är tillåtet att döda tvåbenta djur. Det verkar som om tvåbenta djur inte var levande varelser. Om det inte räknas som att döda den första och femtonde dagen så räknas det som att påta i jorden, eller hur? Vissa falska qigongmästare kan urskiljas genom sina yttranden och handlingar, vad de talar om och vad de är ute efter, och de qigongmästare som gör sådana yttranden är ofta besatta av Futi. Se bara på en qigongmästare som är besatt av en räv, på sättet han äter kycklingen, hur han slafsar i sig den som om han var ovillig att spotta ut benen.

Att döda för inte bara med sig en enorm karma, utan rör också frågan om barmhärtighet. Vi kultiverare, ska vi inte ha ett barmhärtigt hjärta? När vår barmhärtighet kommer fram kan vi se lidande hos alla varelser och att alla lider, de här känslorna kan komma fram.

Om att äta kött

Att äta kött är också ett mycket känsligt ämne, men att äta kött är inte att döda. Ni har studerat Fa rätt länge nu och vi har inte krävt att ni inte ska äta kött. Många qigongmästare säger, så fort du går till deras kurs: Från och med nu får du inte äta kött. Du kanske tänker: Plötsligt får man inte äta kött, jag är ännu inte mentalt förberedd på det. Idag kanske kycklingen lagas i hemmet, fiskarna steks, och det luktar delikat, men jag får inte äta dem. Så är det också i kultiveringen inom religionerna, att det är ett tvång att avstå från kött. Vanliga qigongmetoder inom Buddha-läran, liksom en del daoistiska qigongmetoder, talar också på samma sätt om att de inte får äta det. Här kräver vi inte att du gör så, men vi talar också om det. Hur talar vi om det då? Vår kultiveringsmetod är en kultiveringsmetod i vilken Fa förädlar utövaren. Metoden i vilken Fa förädlar utövaren innebär att vissa tillstånd visar sig i kultiveringsmetoden och i Fa. Under utövningsprocessen visar sig olika tillstånd på olika nivåer. En dag, eller kanske efter min föreläsning i dag, kan en del människor komma in i det här tillståndet: de kan inte längre äta kött, då köttet kan lukta illa och de kommer att kräkas när de äter det. Du tvingas inte och inte heller behöver du behärska dig för att ge upp köttfödan, utan det kommer i stället inifrån dig själv. När du når den här nivån visar det sig i kultiveringsmetoden att du inte kan äta kött och du kräks verkligen om du sväljer det.

Våra erfarna elever vet alla att det här tillståndet uppkommer under kultiveringen av Falun Dafa och olika tillstånd manifesteras på olika nivåer. Vissa elever har ett starkt begär och en stark längtan efter kött och en sådan människa kan vanligen äta mycket kött. När andra känner att kött luktar obehagligt tycker inte han att det luktar obehagligt och han kan äta det. Vad ska göras för att han ska släppa det här fasthållandet? Han får magsmärtor när han äter kött, men han får inte ont när han inte äter kött. Det här tillståndet kommer att visa sig och det betyder att han inte längre ska äta kött. Är det så att köttet från och med nu ska hållas borta från vår metod, nej, det är inte så. Hur ska vi då betrakta den här frågan? Att inte kunna äta kött kommer verkligen inifrån ditt hjärta. Vad är syftet? Kultivering i templen, vilken tvingar dig att avstå från kött, och det att inte kunna äta kött, vilket visar sig i vår metod, syftar båda till att släppa mänskliga begär och fasthållanden beträffande kött.

Vissa människor kan helt enkelt inte äta sina måltider utan kött på fatet, det är en vanlig människas begär. En morgon när jag passerade den bakre ingången till Triumfparken i Changchun kom tre personer ut genom den bakre grinden, högljutt pratande, och en av dem sade: Vad är det för sorts qigong där man inte kan äta kött, jag skulle hellre leva tio år mindre än sluta äta kött! Vilket starkt begär detta är. Tänk bara, ska inte ett sådant begär släppas? Det ska definitivt släppas. Under kultiveringsprocessen ska människor släppa alla slags mänskliga begär och fasthållanden. För att säga det rakt på sak, om begäret efter att äta kött inte släpps, skulle det då inte betyda att fasthållandet inte har släppts? Hur kan man då fullborda sin kultivering? Så länge det är ett fasthållande måste det släppas. Men det innebär inte att man från och med nu inte kommer att äta kött mer, syftet är inte att sluta äta kött, utan syftet är att inte låta dig ha det här fasthållandet. Om du kan släppa fasthållandet under den tid då du inte kan äta kött så kan du sannolikt äta kött igen senare, och kött kommer inte längre att lukta obehagligt eller smaka hemskt. Vid det laget spelar det ingen roll om du äter kött.

Med tiden kan du återigen äta kött, och då är redan både ditt fasthållande och ditt begär efter att äta kött borta. Men en stor förändring har ägt rum och köttet smakar inte längre delikat. Om det tillagas hemma äter du det tillsammans med familjen, om det inte tillagas hemma saknar du det heller inte, och om du äter det smakar det inte delikat, detta tillstånd kommer att uppkomma. Men kultivering bland vanliga människor är väldigt komplicerad, och om din familj alltid lagar kött så finner du det efter en tid smakligt igen och återfall visar sig senare. Det här kan upprepas många gånger under hela kultiveringsprocessen. Plötsligt kan du inte äta kött igen och när du inte kan göra det, ät inte. Du kan verkligen inte äta det och om du äter det kräks du; när du kan äta det, ät då, följ det naturliga. Att äta kött eller att inte äta kött är i sig självt inte målet, utan nyckeln är att släppa fasthållandet.

Vår Falun Dafa-metod gör det möjligt att göra relativt snabba framsteg, och så länge som du höjer ditt Xinxing gör du väldigt snabba genombrott på varje nivå. Vissa människor har av naturen inget starkt fasthållande till kött och de bryr sig inte om ifall de äter kött eller ej. Det tar den sortens människor ett par veckor att bli av med fasthållandet. För en del personer tar det en, två, tre månader eller till och med ett halvår att göra det och, förutom för de mycket speciella fallen, tar det inte mer än ett år förrän de kan äta kött igen. Det här beror på att kött har blivit en sorts basvara för människan. Men de professionella utövarna i templen ska inte äta kött.

Vi ska tala om hur buddhismen ser på att äta kött. Den tidigaste primitiva buddhismen förbjöd inte köttätande. När Sakyamuni ledde sina lärjungar i kultiveringen under umbäranden i skogen fanns det inget Bud som förbjöd köttätande. Varför fanns det inget? Därför att det mänskliga samhället var mycket outvecklat när Sakyamuni predikade Dharma för 2500 år sedan, många regioner hade jordbruk, många inte, och åkrarna var mycket små och det var skogar överallt. Gryn var en bristvara och även mycket sällsynta. Människor som precis hade kommit ut ur det primitiva samhället levde huvudsakligen på jakt och i många regioner åt de huvudsakligen kött. För att de så mycket som möjligt skulle kunna släppa sina fasthållanden tillät inte Sakyamuni sina lärjungar att ha tillgång till några rikedomar, materiella ting med mera. Han tog lärjungarna med sig för att tigga mat. De åt vad som än gavs till dem, och som kultiverare kunde de inte välja maten som gavs till dem och den kunde innehålla kött.

Inom den ursprungliga buddhismen fanns uttrycket Hun-förbud. Hun-förbudet kommer från den ursprungliga buddhismen men nu sägs det att det att äta kött är Hun. Faktum är att Hun på den tiden inte avsåg kött, utan sådant som lök, ingefära, vitlök med mera. Varför skulle dessa betraktas som Hun? Nu för tiden kan många munkar inte förklara det tydligt, eftersom många av dem inte kultiverar genuint, och många saker känner de inte heller till. Vad Sakyamuni lärde ut kallades ”Bud, Meditation, Visdom”. Bud är att tvingas släppa vanliga människors alla begär; Meditation är att kultiveraren kultiverar helt och hållet genom att sitta i meditation, sitta i lotusställning, helt gå in i stillhet. Allt som hindrade honom från att gå in i stillhet och kultivera skulle betraktas som en allvarlig störning, och vem som än åt lök, ingefära eller vitlök, orsakade en mycket stark lukt. På den tiden var munkarna ute i skogen eller i en grotta och sju eller åtta personer bildade en ring, de satt i ring och mediterade. Om någon åt dessa saker skulle han alstra en mycket stark och retande lukt som skulle störa den sittande meditationen och skulle hindra andra från att gå in i stillhet och allvarligt störa andras utövning. Därför kom den här regeln till att all sådan mat ansågs vara Hun och förbjuden att äta. Många väsen kultiveras fram i människokroppen och de tycker inte om dessa orena lukter. Lök, ingefära och vitlök kan också stimulera människans begär och om man äter mycket kan man också bli beroende, så det var detta som de ansåg vara Hun.

Förr i tiden visste många munkar också, efter att de hade kultiverat till en mycket hög nivå och kommit till tillståndet öppna-Gong eller halvöppna-Gong, att de där Buden egentligen inte spelade någon roll under kultiveringsprocessen. Om det här fasthållandet släpps har det materiella i sig självt ingen inverkan, och det som verkligen stör en utövare är det här fasthållandet. Som ett resultat har de fulländade munkarna i alla tider sett att frågan om att äta kött inte är nyckelfrågan, nyckelfrågan är om det här fasthållandet kan släppas, och om man inte har något fasthållande så går det bra att äta precis vad som helst för att fylla magen. Eftersom munkarna i templen har kultiverat på det här viset har många blivit vana vid det. Dessutom är det inte längre bara en fråga om ett enkelt Bud, utan det har blivit en föreskrift i templen, att äta kött är definitivt inte tillåtet, och därför är de vana vid att kultivera på det här sättet. Vi ska tala om munken Ji Gong som har fått en framträdande plats i litterära verk. Munkar ska inte äta kött, men han åt kött och blev således en uppmärksammad figur. Faktum är att han blev utkastad från Lingyin-templet och naturligtvis blev matvaror hans primära bekymmer, eftersom hans överlevnad stod på spel. För att kunna fylla sin mage åt han vadhelst han kunde få, så länge det fyllde magen, och han hade inget begär efter någon särskild mat och inte heller brydde han sig om vad han åt. Eftersom han hade kultiverat till den nivån förstod han principen, men Ji Gong åt i själva verket kött vid endast ett eller ett par tillfällen. Författare blev så upphetsade när de hörde talas om en munk som åt kött, och ju mer överraskande ämnet är, desto mer intresserade blir läsarna. Litterära verk brukar vara bortom verkligheten, trots att de härstammar från verkligheten, så han gjordes välkänd. Faktum är att om det här fasthållandet verkligen släpps så spelar det ingen roll vad man äter för att fylla magen.

I Sydostasien eller i Kinas södra regioner, såsom Guangdong och Guangxi, finns det en del lekmän som inte säger att de kultiverar Buddha, eftersom orden att kultivera Buddha låter för gammalmodiga. De hävdar att de äter buddhistisk mat, är vegetarianer, vilket antyder att det att vara vegetarian är att kultivera Buddha. De tar frågan om att kultivera Buddha så enkelt. Hur kan det att vara vegetarian vara samma sak som att kultivera Buddha? Alla vet att detta bara är en sorts mänskligt fasthållande och begär, bara det här enda fasthållandet, bara detta enda fasthållande har släppts. Endast genom att släppa alla mänskliga begär och fasthållanden, såsom avundsjuka, tävlan, upprymdhet, skryt och flertalet andra mänskliga fasthållanden, kan man fullborda sin kultivering. Hur kan det vara möjligt att kultivera Buddha bara genom att släppa fasthållandet att äta kött? Det påståendet är felaktigt.

Angående matfrågan, förutom att äta kött ska man inte bli fäst vid annan mat heller. Det är sant också när det gäller andra saker. En del personer säger att de tycker om att äta en särskild sorts mat, vilket också är ett begär. Den kultiverare som har nått ett särskilt stadium har inte det här begäret. Naturligtvis, vår Fa talas om på mycket höga nivåer och det görs med kombinationen av Fa på olika nivåer. Det är omöjligt för en utövare att nå det här steget på en gång. Du säger att du bara vill äta en särskild sorts mat – när du verkligen har kultiverat tills det är dags att släppa begäret, då kan du inte äta den. Om du äter den smakar den inte likadant och du kanske inte kan säga hur den smakar. På den tiden när jag arbetade förlorade arbetsplatsens restaurang hela tiden pengar och senare gick den i konkurs. Efter konkursen tog alla med sig lunch till arbetet. Det var besvärligt och en massa jäkt med att laga mat på morgonen. Ibland köpte jag två ångkokta bröd och en bit tofu doppad i sojasås. Det skulle teoretiskt sett vara ett ganska lätt mål, men att äta det hela tiden var inte tillåtet, och begäret skulle också släppas. Så fort jag såg tofu fick jag sura uppstötningar och kunde inte äta det mera, vilket hindrade mig från att utveckla begäret. Naturligtvis händer det bara när någon har nått en särskild nivå i kultiveringen, i början är det inte så här.

Inom Buddha-läran är det inte tillåtet att dricka alkohol, har du någonsin sett en Buddha bära ett vinkrus? Nej. Jag säger att ni inte kan äta kött, men när ni har kultiverat bland vanliga människor och när ni har släppt fasthållandet är det inget problem att äta det igen i framtiden. Men efter att du har slutat dricka alkohol ska du inte dricka det mer. Har inte utövare Gong i sin kropp? Olika former av Gong och vissa förmågor finns på ytan av din kropp och de är alla rena. Så fort du dricker alkohol, ”svisch”, lämnar de alla omedelbart kroppen och på ett ögonblick har din kropp ingenting kvar, de är rädda för lukten. Det är förargligt om man blir smittad av den här vanan, och drickande kan göra en irrationell. Varför finns det stora kultiveringsmetoder där det dricks alkohol? Därför att de inte kultiverar sin huvudurande och syftet är att bedöva huvuduranden.

Vissa människor älskar alkohol lika mycket som sitt liv och andra känner ett sug efter alkohol, en del dricker så mycket att de blir alkoholförgiftade. De kan inte ens lyfta sina risskålar utan att dricka och de måste dricka. Som utövare ska vi inte uppföra oss så här. Alkohol är definitivt beroendeframkallande, det är ett begär och det stimulerar människans beroenderelaterade nerver, och ju mer man dricker, desto mer beroende blir man. Som utövare ska vi tänka på det, ska fasthållandet släppas eller inte? Det här fasthållandet måste också släppas. Man kanske tänker: Det är omöjligt, för jag tar hand om gäster eller träffar kunder, eller jag är ansvarig för affärskontakter och det är inte lätt att göra affärer utan att dricka. Jag tror inte att det nödvändigtvis är så, för i en vanlig affärsuppgörelse, särskilt i affärer eller uppgörelser med utlänningar, frågar du efter en läsk och han frågar efter mineralvatten och en annan frågar efter ett glas öl. Ingen tvingar dig, du dricker det du själv väljer och dricker så mycket som du vill, och bland högutbildade människor händer det ännu mer sällan, det är vanligtvis så här.

Att röka är också ett fasthållande. En del människor hävdar att rökning kan friska upp dem, jag kallar det att lura såväl sig själv som andra. Vissa människor kan känna sig trötta av arbete eller av att skriva och någon kanske önskar en paus för att röka en cigarett och han känner sig uppiggad efter rökningen. I själva verket är det inte så, utan det är för att han har tagit en paus. Det mänskliga sinnet kan skapa ett falskt intryck såväl som en illusion. Sedan formas verkligen ett tänkesätt, ett falskt intryck formas, och du tror att rökningen faktiskt friskar upp dig, men den kan absolut inte göra det och den har ingen effekt. Rökning gagnar inte alls den mänskliga kroppen och om en människa har rökt under lång tid blir hans lungor och luftrör svarta, vilket upptäcks av läkaren vid en obduktion.

Vill inte våra utövare rena kroppen? Vi ska ständigt rena vår kropp och ständigt utvecklas mot högre nivåer. Varför förorenar du fortfarande kroppen, är du inte på väg åt motsatt håll mot vad vi är? Dessutom är rökning också ett starkt begär. Det finns människor som också vet att det här inte är bra men ändå inte kan ge upp det. Jag kan tala om för er alla att det beror på att de inte har ett korrekt tänkande som vägledning, så det är inte så lätt att sluta. Som kultiverare ger du idag upp det som är ett begär och ser om du kan sluta med det. Jag råder er som verkligen vill kultivera att sluta röka med en gång, och ni klarar det garanterat. Ingen tänker på att röka under föreläsningarna. Om du vill sluta röka kommer du garanterat att klara det, och när du röker en cigarett igen smakar den inte gott. När du läser det här kapitlet i boken ger det också den effekten. Naturligtvis, om du inte vill kultivera så bryr vi oss inte om det. Som en kultiverare tycker jag att du borde sluta med det. Jag använde en gång det här exemplet, har någon någonsin sett en Buddha eller en Dao sitta med en cigarett i munnen? Hur kan det finnas något sådant? Som en kultiverare, vad är ditt mål? Bör du inte ge upp rökningen? Därför säger jag att om du vill kultivera så ska du sluta med det, för rökning skadar din kropp och är också ett begär, vilket är precis tvärtemot kraven på våra kultiverare.

Avundsjuka

Jag talar ofta om avundsjuka när jag talar om Fa. Varför det? Därför att en väldigt stark avundsjuka visar sig i Kina, den är så stark att den har blivit naturlig och du märker den inte ens själv. Varför har kineserna en sådan stark avundsjuka? Den har sitt eget ursprung. Förr i tiden influerades kineserna starkt av konfucianismen, de var mer introverta till sin personlighet, de uttryckte inte sin ilska och inte heller sin glädje, utan i stället trodde de på självbehärskning och Ren. På grund av vanan vid detta har hela vår nation utvecklat en mycket inåtvänd personlighet. Naturligtvis har en sådan personlighet sina egna fördelar, som att inte skryta med sina inre styrkor. Men den har också sina nackdelar, vilka kan medföra negativa tillstånd. Särskilt under den här slut-Dharma-tiden har de negativa sidorna blivit mer iögonfallande och de kan uppmuntra framväxandet av avundsjuka. Om någon tillkännager sina goda nyheter blir andra med en gång mycket avundsjuka, och om han får en belöning från sitt arbete eller någon annanstans ifrån, eller om han får en liten förmån, vågar han inte nämna det när han kommer tillbaka, för de andra skulle känna sig illa till mods när de fick veta det. Västerlänningar kallar det orientalisk avundsjuka eller asiatisk avundsjuka. Hela Asien är mer eller mindre djupt influerat av den kinesiska konfucianismen, men det är bara i vårt Kina som det visar sig så här starkt.

Det här hör delvis samman med den absoluta jämlikheten som vi har sysslat med, om himlen faller ner så dör alla tillsammans i vilket fall som helst; om det finns fördelar så ska alla ha lika stor del; vid löneförhöjning ska alla ha varsin del. Den inställningen verkar vara rättvis om alla är lika. Hur kan egentligen människor vara lika? Arbetena är olika och ansvaret och ansträngningen är också olika. Det finns en princip i universum som lyder, utan förlust, ingen vinst. För att vinna måste man förlora. Bland de vanliga människorna tillämpas att man ingenting tjänar om man inte arbetar för det, ju mer man arbetar, desto mer tjänar man, ju mindre man arbetar, desto mindre tjänar man, ju mer man anstränger sig, desto mer vinner man. Den absoluta jämlikheten som tillämpades förr hävdade att alla föds lika och att livet efter födelsen förändrar en människa. Jag finner det uttalandet alltför kategoriskt. När någonting blir extremt blir det felaktigt. Varför ska en del människor födas till män och andra till kvinnor? Varför ser de inte likadana ut? Människor föds inte likadana, eftersom vissa föds sjuka eller missbildade. Vi kan från en högre nivå se att hela en människas liv finns där i en annan dimension, hur kan de vara lika? Alla önskar vara jämlika, hur kan det vara jämlikt om någonting inte ingår i hans liv? De är inte lika.

Västerlänningars personlighet är jämförelsevis utåtriktad. De visar sin glädje eller ilska. Den här personligheten har sina fördelar men den har också sina nackdelar, vilka inkluderar intolerans. Detta att de två personligheterna har olika inställningar medför olika resultat när saker och ting görs. Om en kines prisas och behandlas förmånligt av chefen känner sig andra illa till mods. Om han får lite extra bonus så smusslar han ner den i fickan och nämner inte ett ord till andra. Det är svårt att vara en mönsterarbetare nu för tiden: Om du är en mönsterarbetare så kan du göra arbetet bra, du ska komma tidigt och gå hem sent, det här arbetet borde du göra, du kan göra det bra, det kan inte vi. Kommentarerna kan vara kyliga eller sarkastiska, så det är inte lätt att vara en bra människa.

Om det här hände i utlandet skulle det bli helt annorlunda. Arbetsgivaren kanske ger den anställde en extra bonus om han har gjort ett bra jobb idag. Han skulle glatt räkna sedlarna framför andra och säga: I dag gav chefen mig så här mycket pengar. Han kan glatt räkna sedlarna en efter en inför andra, utan några konsekvenser. Om det här hände i Kina, att någon fick en extra bonus, skulle chefen säga till den anställde att gömma pengarna och inte låta andra få se det. I Väst, om ett barn fick 100 poäng av 100 på ett prov, skulle han glatt rusa hem och ropa: Jag fick 100 poäng på provet, jag klarade 100 poäng på provet! Han skulle springa hela vägen från skolan. En granne skulle öppna dörren och säga: Hej Tom, bra gjort, duktig pojke. En annan granne skulle kanske öppna fönstret och säga: Hej Jack, vad duktig du är. Det skulle inte alls vara bra om det här hände i Kina: Jag fick 100 poäng på provet, jag fick 100 poäng på provet! Barnet springer hem från skolan och grannen i huset skulle börja skälla efter honom innan han ens öppnar dörren: Vad är så bra med att få 100 poäng av 100? Skryt! Vem har inte fått 100 poäng på ett prov! De två mentaliteterna skapar olika resultat. De kan leda till avundsjuka, och om andra gör någonting bra så känner de sig inte glada för deras skull utan de känner sig i stället illa till mods. Det här problemet kan dyka upp.

Den absoluta jämlikheten som tillämpades för några år sedan har rört till människornas tänkesätt. Jag ger er ett konkret exempel. En person kanske känner att andra inte är så dugliga som han är på kontoret, och vad han än gör kan han göra det bra och han tycker att det är mycket anmärkningsvärt. Han kanske säger till sig själv: Jag är kvalificerad för att bli direktör för fabriken eller chef; jag kan också klara det om jag tilldelas en högre befattning; jag tror att jag till och med kan bli premiärminister. Hans chef kanske också säger att den här personen är mycket duglig och kan uträtta vad som helst. Hans kollegor kanske också säger att den här personen är verkligt kapabel och talangfull. Men det kan finnas en annan person i hans arbetsgrupp eller på samma kontor, som inte gör någonting bra och inte klarar av någonting. En dag blir ändå den här inkompetenta personen befordrad i stället för honom och blir till och med hans chef. Han känner sig mycket illa till mods och han skulle agera uppåt och nedåt, han kan inte komma över det och är förskräckligt avundsjuk.

Jag talar om den här principen för er, som vanliga människor inte kan inse: du tror att du är kapabel att göra allting men det ingår inte i ditt liv; en annan person kanske inte är kapabel att göra någonting men han blir ändå chef, eftersom det ingår i hans liv. Det spelar ingen roll vad vanliga människor tänker, det är bara vanliga människors tänkesätt. Ur höga väsens perspektiv följer utvecklingen av det mänskliga samhället bara de bestämda utvecklingsprinciperna, så det man gör i en livstid planeras inte i enlighet med ens förmågor. Inom buddhismen talar man om karmisk återgäldning, att ens liv är planerat i enlighet med ens karma, och det spelar ingen roll hur kapabel du är, du kanske inte får någonting under den här livstiden om du inte har dygd. Du tycker inte att den här personen är kapabel, men han har stor dygd. Han blir en högt uppsatt tjänsteman och gör sig en stor förmögenhet. En vanlig människa kan inte se det här och tror alltid att han ska göra exakt det han kan göra. Därför kämpar han och slåss i hela sitt liv och är mycket sårad i hjärtat, och han känner sig mycket bitter, trött och illa till mods. Han kan varken äta bra eller sova gott med sin besvikelse. När han blir gammal får han alla sorters sjukdomar och till sist svag hälsa.

Som kultiverare ska vi inte uppföra oss så där, en kultiverare ska följa det naturliga, och om någonting tillhör dig kommer du inte att förlora det, om det inte är ditt så kan du inte få det genom att strida för det. Naturligtvis, det här är inte definitivt. Om det vore definitivt så skulle frågan om att göra dåliga gärningar inte finnas, det vill säga, det kan finnas en del osäkra faktorer. Men vi är som utövare skyddade av Lärarens Fashen och andra kan inte ta vad som är ditt. Därför tror vi på att följa det naturliga. Ibland tycker du att någonting skulle vara ditt och så sägs det också till dig, men faktum är att det inte är ditt. Du tror antagligen att det är ditt, men till sist är det inte ditt, så i det här fallet testas du för att se om du kan släppa det. Om du inte kan släppa det är det ett fasthållande och på det här sättet gör du dig av med ditt fasthållande när det gäller egen vinning, det är bara den här frågan. Vanliga människor kan inte inse den här principen så de tar för sig och roffar åt sig för egen vinning.

Avundsjukan visar sig alltför uttalat bland vanliga människor. Den har också visat sig mycket påtagligt inom kultiveringskretsen. Det finns ingen respekt mellan olika kultiveringsläror och vissa hävdar att en övning är bra medan andra säger att en annan är bra, det fälls alla sorters kommentarer. Som jag ser det hör de alla till nivån att bota sjukdomar och hålla sig frisk. Flertalet av de tvistande skolorna tillhör de kaotiska övningarna bringade av Futi och de bryr sig inte om Xinxing. Det finns människor som har övat qigong i över tjugo år utan att ha utvecklat några förmågor, medan en annan har fått dem efter en kort tids övning. Då känner han sig illa till mods och tänker: Jag har övat i över tjugo år utan att ha utvecklat några förmågor och nu har han fått dem, men vilka förmågor har han fått? Han blir rasande: Han har fått Futi och han har blivit vansinnig! När en qigongmästare ger en föreläsning kan någon sitta där respektlöst: Vilken sorts qigongmästare är han? Jag är inte intresserad av att lyssna på vad han säger. Qigongmästaren kanske verkligen inte kan tala så bra som han gör, eftersom det som qigongmästaren talar om är någonting från hans egen metod. Men den här personen har studerat allt och har gått på alla qigongmästares föreläsningar och har en bunt med diplom, och han vet verkligen mycket mer än vad den här qigongmästaren gör. Men till vilken nytta? Allt det här är om att bota sjukdomar och hålla sig frisk, och ju mer han får, desto mer rörig och komplicerad blir informationen och desto svårare är det att kultivera, det är helt kaotiskt. För att det inte ska gå fel ska genuin övning vara inriktad på endast en kultiveringsmetod. Bland de genuina daoistiska utövarna finns det också en ömsesidig respektlöshet och tävlingsanda, vilket lätt kan leda till avundsjuka.

Vi ska berätta en historia: I ”Gudarnas ämbete” tyckte Shen Gongbao att Jiang Ziya var både gammal och inkompetent, men den Ärofulla Gudomliga av Ursprunget bad Jiang Ziya att utse gudar. Shen Gongbao kände sig illa till mods: Varför ska han tillfrågas om att utse gudarna? Jag är så mäktig att jag kan sätta tillbaka mitt huvud efter att ha skurit av det, så varför blev inte jag tillfrågad att utse gudar? Han blev så avundsjuk att han jämt ställde till besvär för Jiang Ziya.

Den ursprungliga buddhismen på Sakyamunis tid talade om förmågor men nu för tiden vågar ingen nämna dem mer inom buddhismen. Om du nämner förmågor så säger de att du är vansinnig genom övning. Vad är förmågor? De erkänner dem definitivt inte. Varför? Nu vet munkar absolut inte vad det handlar om. Sakyamuni hade tio huvudlärjungar av vilka Mu Jianlian var nummer ett i gudomliga förmågor. Sakyamuni hade också kvinnliga lärjungar, bland vilka Lian Huase var nummer ett i gudomliga förmågor. När buddhismen introducerades i Kina var det likadant, genom historien har det funnits många fulländade munkar, och när Bodhidharma kom till Kina red han på ett vassrör för att korsa en flod. Men gudomliga förmågor har förnekats mer och mer och åsidosatts under den historiska utvecklingen. Huvudorsaken är att seniormunkar, rådgivare och abbotar i templen inte nödvändigtvis har bra medfödd grund. Även om de kanske blir abbotar eller seniormunkar så är det vanliga människors positioner, de är också kultiverande människor, det är bara det att de är professionella. Ni kultiverar hemma som amatörer. Om man lyckas i kultiveringen eller inte, kommer helt an på kultiveringen av ens hjärta. Det gäller alla och det fungerar inte om det saknas en endaste liten bit. Men juniormunken som eldar och lagar mat har kanske inte dålig medfödd grund. Ju mer svårigheter juniormunken utstår, desto lättare är det för honom att öppna Gong, och ju mer bekväma seniormunkarna är, desto svårare är det för dem att öppna Gong, eftersom det är frågan om att omvandla karma. Juniormunken lider alltid och blir utmattad och det går fortare för honom att betala tillbaka sin karmaskuld och att uppnå upplysning, och kanske öppnar han helt plötsligt en dag Gong. När han öppnar Gong och uppnår upplysning eller halv upplysning, och hans gudomliga förmågor kommer fram, kommer munkarna i hela templet för att konsultera honom och alla beundrar honom. Men abboten kan inte stå ut med det och tänker: Hur ska jag kunna fortsätta att vara abbot, vad då upplysning? Han har blivit vansinnig genom övning, ta ut honom härifrån. Juniormunken utvisas från templet. Allteftersom tiden går vågar ingen inom buddhismen i Han-regionen nämna förmågor. Ni vet att Ji Gong var mycket kapabel, att han kunde flytta trädstammarna från berget Emei, och kastade timmerstockarna, en efter en, upp från brunnen, men han drevs ändå till slut ut från Lingyin-templet.

Frågan om avundsjuka är mycket allvarlig, eftersom den direkt rör frågan om vi kan fullborda vår kultivering eller ej. Om fasthållandet avundsjuka inte släpps försvagas allt som vi har kultiverat. Det finns en regel: om avundsjukan inte släpps under kultiveringsprocessen kan man inte nå Zhengguo, det är absolut så. Kanske hörde alla förr i tiden att Buddha Amitabha talade om att bära med sig karma till paradiset. Men det sker inte utan att man släpper avundsjukan. Det kan vara möjligt att bära med sig karma till paradiset för vidare kultivering om man kommer till korta i några andra mindre områden. Men om avundsjukan inte släpps går det absolut inte. I dag säger jag till utövarna att ni inte ska hålla fast vid illusionen utan att inse, målet ni avser att uppnå är att kultivera mot högre nivåer och avundsjukan måste släppas. Därför tar jag särskilt upp den här frågan på föreläsningen.

Om att behandla sjukdomar

På tal om att bota sjukdomar så lär jag er inte hur ni ska behandla sjukdomar. Inga genuina Falun Dafa-lärjungar ska behandla patienter. När ni gör det tas allting från Falun Dafa i er kropp tillbaka av min Fashen. Varför tas det här ämnet på sådant allvar? Därför att det är en företeelse som saboterar Dafa. Inte nog med att det skadar din egen kropp, det kliar också i fingrarna på en del personer när de en gång har börjat behandla patienter, de grabbar tag i vem de än ser för att behandla sjukdomar och visar upp sig själva, är inte det ett fasthållande? Det här hindrar allvarligt deras kultivering.

Det finns många falska qigongmästare som drar fördel av den vanliga människans önskan att behandla patienter efter att de har lärt sig qigong. De kommer att lära dig det här. De hävdar att frigörandet av qi kan behandla sjukdomar, är det inte ett skämt? Du har qi och han har också qi. Hur kan du behandla en patient genom att frigöra qi? Kanske botar hans qi dina sjukdomar! Mellan qi och qi finns det ingen kontrollerande effekt. När man når en hög kultiveringsnivå och Gong kommer fram, då är det man frigör högenergimateria som verkligen kan behandla, kontrollera och dämpa sjukdomar, men som inte kan ta bort dem med roten. Därför behöver man, för att verkligen kunna behandla sjukdomar helt och hållet, förmågor. Det finns en förmåga för behandling av varje sjukdom. Jag säger att det finns över tusen sorters förmågor bara för att behandla sjukdomar och det finns lika många förmågor som sjukdomar. Utan förmågorna spelar det ingen roll om du så kan trolla fram blommor med händerna, det fungerar ändå inte.

En del människor har gjort kultiveringskretsen väldigt kaotisk på senare år. De qigongmästare som verkligen kom ut för att bota sjukdomar och stärka hälsan, och som från början banade vägen, vem av dem lärde människor att behandla sjukdomar? Det var alltid så att de behandlade din sjukdom eller visade dig hur du skulle kultivera och hur du skulle träna kroppen, de lärde dig en serie övningar och sedan kunde du bota sjukdomar genom din egen övning. Senare kom de falska qigongmästarna ut och de har orsakat en enda röra. Vem som än vill behandla sjukdomar kan locka till sig Futi, det är definitivt så. Under omständigheterna på den tiden behandlade en del qigongmästare patienter för att samverka med de himmelska förhållandena. Men qigong är inte en vanlig människas färdighet och kan inte bestå i evighet. Det var ett resultat av de himmelska förhållandenas förändringar på den tiden och det var en produkt av den tidsperioden. Senare blev det kaotiskt när qigong lärdes ut särskilt för att behandla sjukdomar. Hur kan en vanlig människa bota sjukdomar efter en kurs på tre eller fem dagar? En del människor säger: Jag kan bota den eller den sjukdomen. Jag säger dig att varje sådan människa är besatt av Futi, och vet du vad som är fäst vid deras rygg? De har Futi, men de varken känner det själva eller vet om det, och de kanske känner sig mycket bra och tror att de själva har förmågor.

Äkta qigongmästare kan nå det här målet genom många år av hård kultivering. Tänkte du någonsin på om du hade de mäktiga förmågorna som kan ta bort patientens karma när du behandlade honom? Har du någonsin fått någon genuin undervisning? Hur kan du behandla sjukdomar efter två eller tre dagar? Hur skulle du kunna behandla sjukdomar med en vanlig människas händer? Men de falska qigongmästarna drog fördel av din svaghet och dina mänskliga begär, söker du inte efter att behandla sjukdomar? Bra, han organiserar en behandlingskurs särskilt för att lära dig en del behandlingsmetoder, såsom qi-nål, belysningsmetoden, qi-utdrivning, stärkande behandling, akupressur, gripmetoden, så många benämningar bara för att ta dina pengar.

Vi ska tala om gripmetoden. Det här är den situation som vi har sett: varför blir människor sjuka? Den fundamentala orsaken till att man blir sjuk och till alla ens missöden är karma, karmafältet med den svarta substansen. Det är saker av Yin-natur och tillhör dåliga saker. De onda varelserna är också saker av Yin-natur och är alla svarta, så de kan komma för att den här miljön passar dem. Det här är den grundläggande orsaken till att man blir sjuk och det är den största källan till sjukdom. Naturligtvis finns det två andra former: en är den extremt lilla varelsen av stor täthet, likt en karmamassa; den andra levereras som genom ett rör, men detta ser man relativt sällan och allt är ackumulerat av förfäderna, det förekommer också sådana situationer.

Vi talar bara om de vanligaste sjukdomarna, någon som har tumörer, infektioner eller osteofyter någonstans med mera. I en annan dimension ligger en varelse på det stället, i en mycket djup dimension finns det en varelse. En ordinär qigongmästare kan inte se det, en ordinär övernaturlig förmåga kan inte se det, kan bara se det svarta qi i ens kropp. Det är riktigt att säga att där det finns svart qi finns det en sjukdom. Ändå är det svarta qi inte den grundläggande sjukdomsorsaken, utan det är varelsen i en djupare dimension som har skapat fältet. Därför talar en del personer om att lösgöra och frisläppa. Lösgör så mycket du önskar! Det återbildas inom kort, och vissa är mycket mäktiga och drar det tillbaka så fort det är lösgjort och de kan återvinna det på egen hand, så behandlingen skulle inte fungera hur den än utfördes.

Ur övernaturliga förmågors perspektiv anser de att där det finns svart qi är det sjukligt qi; ur traditionell kinesisk medicins perspektiv är meridianerna blockerade i det området, qi och blod cirkulerar inte och meridianerna är blockerade. Ur den västerländska medicinens perspektiv visar området upp symtom såsom sår, tumörer, osteofyter eller inflammationer med mera. När det manifesteras i den här dimensionen förekommer det i dessa former. Efter att du har tagit bort varelsen upptäcker du att det inte är något fel med kroppen i den här dimensionen. Vare sig det är diskbråck eller osteofyter kommer du att upptäcka att du känner dig tillfrisknad så fort varelsen har tagits bort och fältet har rensats ut. Du kan göra en röntgen igen och finna att osteofyten har försvunnit, och den grundläggande orsaken var att den där varelsen verkade.

Vissa personer hävdar att de kan lära dig hur du ska behandla sjukdomar på tre eller fem dagar, de skulle lära dig gripmetoden. Visa mig gripmetoden! Människor är de svagaste medan varelsen är mycket farlig. Den kan kontrollera din hjärna och manipulerar dig och den kan till och med enkelt ta ditt liv. Om du säger att du kan gripa tag i den, hur griper du tag i den? Med dina vanliga människohänder kan du inte nå den, och du kan gripa mållöst här och där, men den ignorerar dig och skrattar åt dig. Det är ganska fånigt att gripa utan något mål; om du verkligen kan röra den så skadar den omedelbart din hand, det blir en riktig skada! Jag såg en del människor tidigare vars båda händer var felfria i alla undersökningar, deras kroppar var inte sjuka och deras händer var inte skadade, men de kunde inte lyfta sina händer, utan de hängde bara ner, jag har träffat på en sådan patient. Hans hand i en annan dimension är skadad, och då är den förlamad på riktigt. Om den kroppen är skadad, är du inte handikappad? Någon frågade mig: Lärare, kan jag utöva? Jag har steriliserat mig, eller har fått några organ borttagna. Jag svarade att det inte spelar någon roll, eftersom din kropp i en annan dimension inte har gått igenom operationen och det är den kroppen som har effekt när du övar. Därför har jag just sagt att när du försöker gripa den så ignorerar den dig om du inte kan nå den; om du rör den skadar den antagligen din hand.

För att stödja den största nationella qigongtilldragelsen tog jag med några lärjungar för att delta på den Orientaliska hälsomässan i Beijing. Vi var de mest framträdande deltagarna på de två mässorna. På den första mässan hedrades vår Falun Dafa med utmärkelsen Stjärnqigongmetoden; på den andra mässan var det så många människor att vi inte visste vad vi skulle ta oss till. Det fanns inte många människor vid de andra utställningsmontrarna, men vår monter var full med folk. Det fanns tre väntande köer, den första kön var för de människor som anmälde sig tidigt på morgonen för morgonbehandlingen; den andra kön väntade på att anmäla sig till eftermiddagsbehandlingen; den tredje kön väntade på min autograf. Vi behandlar inte sjukdomar så varför gjorde vi det? Det var för att stödja den stora nationella qigongtilldragelsen, att ge bidrag till denna sak, som vi deltog.

Jag delade med mig av min Gong till mina lärjungar. Varje lärjunge fick en del, en energimassa som var komponerad av hundratals förmågor. Jag förseglade deras händer. Trots det hände det ganska ofta att deras händer fick blåsor, blev bitna och blodiga. Varelsen var så farlig, så tror du att du vågar röra den med en vanlig människas händer? Dessutom kan du inte nå den, och utan den sortens förmågor kan det inte fungera. Eftersom den ögonblickligen, i en annan dimension, vet vad du tänker och vad du vill göra, skyndar den bort när du försöker gripa den. Så fort patienten är utanför dörren kommer den tillbaka och sjukdomen återvänder. När man ska behandla den med händerna behöver man den sortens förmåga med vilken man genom att hålla ut en hand, ”pang”, fryser den. Efter att den har fixerats använder vi en annan förmåga, vilken en gång kallades den stora metoden att tillfångata själar. Den förmågan är ännu mäktigare och kan dra ut hela ens urande och personen blir omedelbart oförmögen att röra sig. Den här förmågan har sitt specifika mål, och vi siktade på den här varelsen när vi använde den. Som alla vet kunde skålen i Tathagatas hand förvandla den store Kung Markatta till en liten prick bara genom att rikta skålen mot honom. Den här förmågan har en sådan effekt. Oavsett hur stor eller liten varelsen är så fångas den ögonblickligen in med handen och blir mycket liten.

Dessutom är det inte tillåtet för ens hand att gräva sig in i patientens köttsliga kropp och ta ut någonting. Det skulle bringa oreda i människornas sinnen i det vanliga mänskliga samhället, det är absolut inte tillåtet att göra det, och även om det är möjligt kan man inte göra så. Handen som personen gräver med är handen i en annan dimension. Anta att någon har hjärtproblem. När den här handen rör sig mot hjärtat för infångandet, rör sig handen i en annan dimension inne i kroppen. På ett ögonblick fångas den kvickt in, varefter din hand på utsidan sluts och de två händerna förenas, och den är nu fångad i handen. Varelsen är mycket farlig. Ibland rör den sig i din hand och försöker borra sig in i den. Ibland skriker och biter den. Även om den verkar vara liten i handen så blir den väldigt stor om den släpps lös. Det här är ingenting som vem som helst kan röra och utan den här förmågan kan man inte alls röra den. Det är inte alls så enkelt som människor föreställer sig.

Naturligtvis kan den här sortens qigongbehandling tillåtas existera i framtiden, den existerade jämt förr i tiden. Men det måste finnas ett villkor, den här människan måste vara en kultiverare, och under kultiveringsprocessen är det tillåtet att göra det av barmhärtighet för en del bra människor. Men han kan inte fullständigt eliminera deras karma, eftersom han inte har tillräckligt mäktig dygd, och därför existerar prövningarna fortfarande, men de specifika sjukdomarna försvinner. En vanlig liten qigongmästare är inte en människa som har fått Dao genom kultivering, han kan bara skjuta upp sjukdomarna eller möjligen omvandla dem, och kanske omvandlar han dem till andra katastrofer. Men han vet kanske inte själv om uppskjutandeprocessen, för om det som kultiveras är det sekundära medvetandet så görs det av hans sekundära medvetande. Utövarna av en del metoder framstår som mycket berömda, men många välkända stora qigongmästare har själva ingen Gong, eftersom deras Gong bärs av deras sekundära urande. Det är nämligen tillåtet att göra så under kultiveringen, eftersom en del människor stannar på den här nivån och har varit på den här nivån under mer än ett årtionde eller flera årtionden och fortfarande inte kan komma ut ur den här nivån, och därför tar de hela tiden emot patienter under sitt liv. På grund av att de stannar på den här nivån tillåts de att göra så. Falun Dafas kultiverande lärjungar får absolut inte behandla sjukdomar. Den här boken kan läsas för patienter, och om de kan acceptera den så kan sjukdomar botas, men resultaten varierar beroende på den karmamängd som varje individ bär på.

Sjukhusbehandling och qigongbehandling

Vi ska tala om förhållandet mellan sjukhusbehandling och qigong-behandling. En del läkare i västerländsk medicin erkänner inte qigong och de flesta kan sägas vara sådana. Deras syn är att om qigong kan bota sjukdomar, vad behöver vi då sjukhus till? Varsågod och ersätt våra sjukhus! Vore det inte trevligt om ni kunde ersätta våra sjukhus och behandla sjukdomar enbart med handen, utan att behöva ta till sprutor, mediciner och sjukhusvistelse? Den här åsikten är varken rimlig eller rationell. Vissa människor känner inte till qigong. Faktum är att qigongbehandling inte kan vara likadan som vanliga människors behandlingsmetoder och det är inte en vanlig människas färdighet, utan någonting övernaturligt. Kan det i vid utsträckning tillåtas störa de vanliga människornas samhälle med någonting övernaturligt? En Buddha är så mäktig att han genom att vifta med handen en gång kan utplåna alla de mänskliga sjukdomarna. Varför gör han inte det? Dessutom finns det så många Buddhor. Varför visar de inte sin barmhärtighet genom att bota era sjukdomar? Orsaken är att det vanliga mänskliga samhället är precis så här och det är bara ett sådant tillstånd med födelse, åldrande, sjukdom och död, allt har ödesförhållanden och allt är karmisk återgäldning, så du måste återbetala skulden du är skyldig.

Om du nu botar honom så skulle det vara detsamma som att sabotera den principen, och alla skulle kunna göra dåliga gärningar utan att betala tillbaka. Kan det gå för sig? Som en kultiverande människa kan du av ren barmhärtighet, när du inte har så stor kraft att du fullständigt kan lösa det här problemet, tillåtas behandla sjukdomar. Eftersom din barmhärtighet har kommit fram är det tillåtet att göra så. Men om du verkligen är kapabel att lösa sådana problem så tillåts det inte att det löses i stor skala. I så fall skulle du allvarligt störa det vanliga mänskliga samhällstillståndet och då tillåts det inte. Därför går det inte att ersätta vanliga människors sjukhus med qigong, det är en övernaturlig metod.

Om det tilläts att qigongsjukhus sattes upp i Kina, med en massa stora qigongmästare, hur tror du att det skulle bli? Det kommer inte att tillåtas, eftersom alla vill behålla tillståndet i den vanliga människans samhälle. Om qigongsjukhus, qigongkliniker, qigonghälsocenter och behandlingsorter etablerades så skulle qigongmästarnas botandeeffekter minska drastiskt och behandlingsresultaten skulle omedelbart bli värdelösa. Varför det? Eftersom de har gjort den här saken som tillhör vanliga människor så måste den vara lika hög som vanliga människors Fa och vara på samma nivå som vanliga människors tillstånd, och effekten av deras behandling kommer att vara densamma som den på sjukhus. Därför kommer deras behandlingar inte att fungera. De måste också ta emot patienter under flera behandlingsomgångar, det är vanligtvis så här.

Med eller utan qigongsjukhus kan det inte förnekas att qigong kan bota sjukdomar. Qigong har gjorts populärt i samhället under så lång tid och många människor har verkligen uppnått målet att bota sjukdomar och hålla sig friska genom att öva det. Vare sig sjukdomen blev uppskjuten av qigongmästaren eller ej, eller hur den än behandlades, så är sjukdomen trots allt försvunnen nu, så ingen kan förneka att qigong kan behandla sjukdomar. De flesta som har besökt en qigongmästare för sjukdomsbehandling är de med svårdiagnostiserade sjukdomar som inte är behandlingsbara på sjukhus. De gick till en qigongmästare för att pröva sin lycka och de fick sina sjukdomar botade till slut. Om de kunde få sina sjukdomar botade på sjukhus så skulle de inte besöka en qigongmästare, och särskilt till en början tänker människor så här, så qigong kan bota sjukdomar. Det är bara det att det inte kan tillämpas på samma sätt som andra saker som görs i vanliga människors samhälle. En utbredd störning är absolut inte tillåten, men i en liten skala, eller i form av en inte så inflytelserik, obemärkt praktik, kan det tillåtas, men det kan inte fullständigt bota sjukdomar, det är säkert så. Det bästa sättet att bota sjukdom är att själv öva qigong.

Det finns också qigongmästare som säger: Sjukhus kan inte behandla sjukdomar och det är si och så med effektiviteten hos behandlingarna på sjukhus nu. Vad säger vi om det? Naturligtvis finns det många olika orsaker. Den viktigaste är, så som jag ser det, att den mänskliga moralstandarden har blivit låg, vilket leder till olika typer av märkliga sjukdomar som sjukhusen inte kan bota. Medicin hjälper inte heller och det finns också många falska mediciner, och allt det här har sin grund i att samhället har fördärvats till en sådan grad av människan. Ingen ska skylla på någon annan eftersom alla har lagt kol på elden, och som ett resultat stöter alla på svårigheter i sin egen kultivering.

Vissa sjukdomar kan inte diagnostiseras på sjukhus men sjukdomarna existerar verkligen. För vissa människor har det konstaterats att de har fått sjukdomar men dessa saknar namn, eftersom de inte har observerats tidigare, och alltså etiketteras de av sjukhusen som ”moderna sjukdomar”. Kan sjukhusen behandla sjukdomar? Självklart kan de det. Om sjukhusen inte kunde behandla sjukdomar, hur skulle människor kunna lita på dem, hur kan alla gå till sjukhus och få behandlingar. Sjukhusen kan faktiskt behandla sjukdomar men deras behandlingsmetoder tillhör vanliga människors nivå medan sjukdomarna är övernaturliga, och vissa sjukdomar är mycket allvarliga. Alltså tror sjukhusen på tidig behandling, eftersom de skulle vara hjälplösa om sjukdomarna blev allvarliga, och människor kan förgiftas av överdoserad medicin. Nu för tiden är medicinsk behandling på samma nivå som vår vetenskap och teknik och de är alla på vanliga människors nivå, så behandlingseffekten är sådan. En fråga som bör klargöras är att vanlig qigongbehandling och sjukhusbehandling bara skjuter upp de grundläggande orsakerna till ens sjukdomar tills senare, till den resterande halvan av livet, eller senare, och karma har inte alls vidrörts.

Vi ska tala om den kinesiska medicinen. Den kinesiska medicinska behandlingen är mycket nära qigongbehandling. I det forna Kina hade i princip alla de kinesiska läkarna övernaturliga förmågor. Alla de stora vetenskapsmännen inom medicinen, såsom Sun Simiao, Huatuo, Li Shizhen, Bian Que med flera, hade övernaturliga förmågor och dessa dokumenterades alla i kinesisk medicinsk litteratur. Men nu för tiden kritiseras ofta sådana excellenta saker. Vad den kinesiska medicinen har ärvt är bara recepten eller de praktiska erfarenheterna. Den forna kinesiska medicinen var mycket avancerad, mer avancerad än modern medicin. Vissa människor kanske anser att medicinen nu för tiden är så avancerad, med datortomografi för att se det inre av människokroppen, ultraljud, fototeknik och röntgen. Den moderna utrustningen är rätt avancerad, men enligt mitt sätt att se kan den inte mäta sig med den forna kinesiska medicinen.

Huatuo såg en tumör i Caocaos hjärna och ville göra en operation, öppna skallen och ta bort den. Caocao trodde att Huatuo ville ta hans huvud så han fängslade honom. Huatuo dog till sist i fängelset. När Caocao blev sjuk kom han ihåg Huatuo och letade efter honom, men Huatuo var redan död. Senare dog verkligen Caocao av den här sjukdomen. Hur kunde Huatuo veta? Han hade sett den, och det här är vår mänskliga övernaturliga förmåga som alla de stora läkarna hade förr. Efter att det himmelska ögat har öppnats kan man från en sida samtidigt se fyra sidor av en människokropp. Man kan från framsidan se baksidan, den vänstra och högra sidan; man kan se lager efter lager; man kan också se vad som är grundorsaken till sjukdomen, rakt igenom den här dimensionen. Kan de moderna medicinska hjälpmedlen nå dit? De är långt därifrån och det skulle ta tusen år till! Datortomografi, ultraljud och röntgen kan också undersöka människokroppens inre, men utrustningen är skrymmande och sådana stora apparater kan inte bäras runt och kan inte drivas utan elektricitet. Men detta himmelska öga kan bäras runt vart man än går, och det behövs heller ingen energikälla, så hur kan de jämföras!

En del människor talar om allt som är bra med modern medicin. Jag säger att det inte behöver vara så. Forna tiders kinesiska örter kunde verkligen bota sjukdomar med omedelbar verkan. Många saker har gått förlorade; många saker har inte gått förlorade och används fortfarande bland människor. När jag var i Qiqihar för att hålla kurs såg jag en människa med ett marknadsstånd på gatan, han drog ut tänder på andra. Jag såg med en blick att han var söderifrån, eftersom han inte var klädd som någon från nordost. Han nekade ingen utan drog ut tänder för vem som än kom, där fanns en hel hög med utdragna tänder. Hans syfte var att sälja sin flytande medicin, inte att dra ut tänder. Den flytande medicinen gav ifrån sig ett mycket tjockt gult qi. Medan han drog ut tänder öppnade han medicinflaskan och riktade den, på utsidan av kinden, mot den dåliga tandens område, och lät personen andas in qi från den gula flytande medicinen, som det knappast hade tärt på. Flaskan stängdes och sattes åt sidan. Mannen tog fram en tändsticka ur sin ficka, och medan han talade om sin medicin, petade han till den dåliga tanden med tändstickan och den lossnade. Det gjorde inte ont och det fanns bara en liten blodstrimma, men det blödde inte. Tänk er alla, om man använder mycket kraft på en tändsticka så går den av, men han petade bara på tanden med tändstickan och den lossnade.

Jag säger att det finns en del saker som har förts vidare hos det kinesiska folket, vilka västerländska medicinska precisionsinstrument inte kan mäta sig med. Vi ska se vems resultat som är bäst. Hans tändsticka kan ta ut en tand. Om man inom västerländsk medicin vill dra ut en tand ger man först bedövningssprutor, sticker här och där, injektionerna är också väldigt smärtsamma, och man måste vänta tills bedövningen verkar. Sedan dras den ut med en tång. Efter stor ansträngning, om tandläkaren inte är försiktig, kan det hända att roten går sönder i tandbenet. Då använder tandläkaren hammare och mejsel för att spräcka den, vilket ger patienten hjärtklappning och gör honom darrig och skräckslagen. Vidare används fina borrar för att borra i tanden. Vissa människor hoppar ur stolen på grund av borrandet och det gör mycket ont, det blöder mycket och de spottar blod en tid. Vilken behandling tycker du är bäst? Vilken är avancerad? Vi kan inte bara se på hur verktygen ser ut, utan på effekten av behandlingen. Den forna kinesiska medicinen var mycket avancerad och på många år kan den moderna västerländska medicinen inte komma ikapp.

Den forna kinesiska vetenskapen är olik dagens vetenskap, som lär från väst, och den tog en annan väg som kunde ha medfört ett annat tillstånd. Därför kan vi inte förstå den forna kinesiska vetenskapen och tekniken med vårt nuvarande sätt att förstå. Den forna kinesiska vetenskapen inriktade sig på och studerade direkt människokroppen, livet och universum, och fokuserade direkt på att studera dessa ämnen, därför tog den en annan väg. På den tiden måste eleverna sitta med korslagda ben och det krävdes att de satt i rätt position. De reglerade andningen och qi medan de skrev med penslarna. Alla yrken trodde på ett lugnt sinne och att reglera andningen, hela samhället befann sig i det här tillståndet.

En del människor har sagt: Skulle vi ha bilar och tåg idag om vi hade följt den forna kinesiska vetenskapen? Skulle vi ha dagens modernisering? Jag säger att ni inte kan förstå andra tillstånd när ni är i den här miljön och det ska till en revolution i era tankar. Utan TV-apparater bär människor med sig någonting framför huvudet, och de kan se allt de vill se och har också förmågor. Utan tåg och bilar kan människan i sittande ställning sväva upp i luften, utan att ens behöva använda en hiss. Det skulle medföra andra former av samhällsutveckling som inte nödvändigtvis begränsas till den här ramen. Utomjordingarnas flygande tefat kan utvidgas och dras ihop och färdas i en otrolig hastighet. De tog en annan, ännu mer annorlunda utvecklingsväg, den är ett annat slags vetenskapligt tillvägagångssätt.